LIMSwiki
| |||||||||
| Antal sammanlagt | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 135 miljoner[1] | |||||||||
| Regioner med betydande antal | |||||||||
 Ryssland 117 319 000
| |||||||||
| |||||||||
| Språk | |||||||||
| Religion | |||||||||
Ryssar (ryska: Русские/Russkije) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål. Dessa lever främst i Ryssland, men även i angränsande länder i forna Sovjetunionen, såsom Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ukraina och Belarus.
Självbenämning
Ryssar kallar sig själva russkije (русские). Namnet är känt åtminstone sedan tusen år. Ordet har sitt ursprung i ruser, det folkslag som grundade Kievrus. Det namnet kommer från Ruotsi, det finska ordet för Sverige, i sin tur från fornnordiskans Roþrslandi, det gamla namnet för Roslagen.[2][3]
Etymologin har alltid varit politiskt känslig.[4] Den så kallade ”nordiska” versionen ovan har kontrasterats mot den ”slaviska” versionen i vilken namnet anknyter till ett ord som stod för ”björn” i fornslaviska. Russkije kan anknytas till Dneprs biflods Ros namn (man bör dock minnas att det finns många andra geografiska företeelser i Europa med liknande namn).
Under 1500- och 1600-talen började tre större dialekter urskilja sig ur det gammalryska språket: ukrainska ("lillryska"), belarusiska och storryska, eller egentlig ryska. Dagens ryssar är huvudsakligen ättlingar till så kallade ”storryssar”. Orden "lillryssar" och "storryssar" är inte gångbara idag.
Idag använder ryssarna ordet russkije bara för att beteckna dagens etniska ryssar eller i historiskt sammanhang. När man talar om Rysslands befolkning överhuvudtaget, använder man ordet rossijane (россияне), "ryssländare".
Ryska namn
Många nutida populära ryska förnamn är av icke-slaviskt ursprung. Till exempel är förnamnen Michail samt de ”klassiska ryska” förnamnen Ivan och Marija av judiskt ursprung, Aleksandr, Jevgenij, Vasilij, Jelena och Jekaterina av grekiskt, Maksim och Marina av latinskt, Igor och Uleb av skandinaviskt (av Guðleifr/Guðlefr respektive Helga). Slaviska är namn som slutar på mir/měr (Ostromir, Tikhomir, Vladimir), *voldъ (Vsevolod, Rogvolod), *slavъ (Vladislav, Dobroslav). Namnen Oleg, Olga, Boris[5], Gleb anses också vara slaviska av vissa filologer.[6]
Flera ryska efternamn slutar med -ov, -ev, -in, eller, -ova, -eva, -ina hos kvinnor. Dessa ändelser kan tolkas som (ålderdomliga) genitivändelser. Ändelsen -nko eller -ko, som är mer typisk för ukrainare, är också vanlig. Ändelsen -nkov (-nkova) är oftast bara en ryssifiering av ett efternamn som slutar med -nko. Övriga typiska ändelser förekommer relativt sällan och är följande: -uk/-juk (mer typisk för ukrainare), -ak/-jak, -un, -ets, -skij (-skaja) (förekommer hos alla slaver, särskilt polackerna men då som - ski (ska)), -ij, -itj (mer typisk för belarusier). De tio ryska efternamn som är vanligast förekommande är följande:[7] Smirnov (av ryska смирный, "lugn", "spak"), Ivanov, Kuznetsov (av ryskt кузнец, "smed"), Popov (av поп, "rysk ortodox präst"), Sokolov (av сокол, "falk"), Lebedev (av лебедь, "svan"), Kozlov (av ”козёл”, "getabock"), Novikov (av новый, "ny"), Morozov (av мороз, "frost"), Petrov.
Ett fullt ryskt namn (liksom ett belarusiskt eller ukrainskt) innehåller även personens faders förnamn. Detta kallas fadersnamn (отчество, ottjestvo) och slutar med -evitj/-ovitj, samt, -evna/-ovna i de kvinnliga namnen (dessa ändelser kan även uppfattas som genitiv av faderns förnamn). Till exempel är Rysslands presidents, under perioden 2012-2020, fulla namn Dmitrij Anatoljevitj Medvedev, vilket innebär att hans fader hette Anatolij. Vill man tilltala någon artigt, använder man den tilltalades förnamn plus fadersnamn.
Kultur
Litteratur
Bland framträdande ryska författare märks Ivan Turgenjev, Fjodor Dostojevskij och Leo Tolstoj, som uppmärksammats internationellt.
-
Pusjkin (1799–1837) -
Lermontov (1814–1841) -
Turgenjev (1818–1883) -
Dostojevskij (1821–1881) -
Tolstoj (1828–1910) -
Tjechov (1860–1904) -
Bulgakov (1891–1940) -
Achmatova (1889–1966)
Antal ryssar i världen och Ryssland
Ryssar utgör cirka 140 miljoner människor och är därigenom den största slaviska folkgruppen.
Ryssland
I Ryssland utgör ryssarna 79,8 procent av befolkningen. Andelen ryssar i landets federationssubjekt varierar enligt följande:[8]
Världen
| Land | Antal ryssar |
|---|---|
| Ryssland |
115 889 000 (folkräkning 2002)[9] |
 Ukraina |
8 334 000 (folkräkning 2001)[10] |
 Kazakstan |
4 480 000 (folkräkning 1999)[11] |
 Belarus |
1 200 000[12] |
 USA |
700 000 |
 Lettland |
616 840[13] |
 Uzbekistan |
620 000[14] |
 Kirgizistan |
500 000[14] |
 Estland |
342 000[15] |
 Kanada |
337 960 |
 Litauen |
278 000[16] |
 Moldavien |
259 000[17] |
 Brasilien |
200 000[18] |
 Tyskland |
178 600[19] |
 Azerbajdzjan |
144 000[20] |
 Turkmenistan |
142 000[14] |
 Frankrike |
115 000 |
 Tadzjikistan |
79 000[21] |
 Georgien |
70 000[22] |
 Australien |
60 200[23] |
 Rumänien |
30 000[24] |
 Finland |
20 000[25] |
 Turkiet |
20 000 |
 Kina |
15 609 (folkräkning 2000) |
Ryssar räknas som ett av Kinas 56 officiella minoritetsfolk.
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Russian people group in all countries | Joshua Project”. joshuaproject.net. https://joshuaproject.net/people_groups/14598. Läst 1 maj 2022.
- ^ Russia, Online Etymology Dictionary
- ^ Ryss i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
- ^ Pritsak, Omeljan (1977). ”The Origin of Rus'”. The Russian Review 36 (3): sid. 249-27399. doi:. http://www.jstor.org/stable/128848.
- ^ Max Vasmer. Boris. Etymologisk ordbok för det ryska språket. Institutet för det ryska språket vid den ryska vetenskapsakademin uppkallad efter V. V. Vinogradov.
- ^ Stanislav Rospond. Struktur och klassificering av östslaviska antroponymer // Вопросы языкознания. — М.: Наука, 1965. — Вып. 3. — С. 12—18.
- ^ Genetiska laboratoriet vid Rysslands medicinska vetenskapers akademi Arkiverad 12 juli 2007 hämtat från the Wayback Machine. (ryska)
- ^ Перепись населения 2002 — Том 4 - "Национальный состав и владение языками, гражданство". 3. Население по национальности и владению русским языком по субъектам Российской Федерации Arkiverad 17 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (ryska)
- ^ ”Perepis2002.ru”. Arkiverad från originalet den 18 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070518153724/http://www.perepis2002.ru/content.html?id=11&docid=10715289081463. Läst 19 maj 2007.
- ^ Ukrcensus.gov.ua (engelska) Arkiverad 26 november 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Ide.go.jp
- ^ CIA.gov Arkiverad 28 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ [1] Arkiverad 22 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ [a b c] Bbc.co.uk (engelska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 15 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ Brasil-Russia.com (portugisiska)
- ^ Destatis.de Arkiverad 26 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (tyska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 13 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 14 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ Crc.nsw.gov.au (engelska)
- ^ Mimmc.ro Arkiverad 13 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (rumänska)
- ^ CIA.gov Arkiverad 14 april 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
| ||||||||||||||
| |||||
