Bioinformatics Wiki
Kofi Annan 
| |
 | |
| Tid i befattningen 1 januari 1997–31 december 2006 | |
| Företrädare | Boutros Boutros-Ghali |
|---|---|
| Efterträdare | Ban Ki-moon |
| Född | Kofi Atta Annan 8 april 1938 Kumasi, Guldkusten |
| Död | 18 augusti 2018 (80 år) Bern, Schweiz |
| Maka | Titi Alakija (1965–1983) Nane Annan (1984–2018, hans död) |
| Barn | 3 |
Kofi Atta Annan (/ˈkoʊfi ˈænæn/;), född 8 april 1938 i Kumasi i den brittiska kronkolonin Guldkusten (idag Ghana), död 18 augusti 2018 i Bern i Schweiz,[1] var en ghanansk diplomat.
Annan var Förenta nationernas generalsekreterare under perioden 1 januari 1997 till 31 december 2006.
År 2001 delade Kofi Annan Nobels fredspris med Förenta nationerna för deras arbete för att skapa en "bättre organiserad och fredligare värld".[2]
Biografi
Namnet Kofi betyder att han föddes en fredag.[3]
Karriär
Annan hade en ekonomisk och administrativ utbildning från amerikanska universitet.
Den 13 december 1996 valdes han till FN:s sjunde generalsekreterare av säkerhetsrådet, vilket bekräftades av generalförsamlingen fyra dagar senare. När Annan den 1 januari 1997 tillträdde posten blev han den första generalsekreterare som hämtats inifrån organisationen. Han hade tjänstgjort på olika uppdrag inom Förenta nationerna sedan 1962, bland annat som biträdande generalsekreterare med ansvar för FN:s fredsbevarande operationer mellan 1993 och 1996. Annan var USA:s kandidat till generalsekreterare och valdes efter att USA hade stoppat ett omval av hans företrädare Boutros Boutros-Ghali med hjälp av sin vetorätt i säkerhetsrådet. Annan gick in i sitt nya uppdrag med förhoppningen, att kunna förbättra FN:s relation till USA, som hade försämrats under Boutros-Ghalis tid. Han utlovade en omfattande reformation av FN. År 2001 mottog han Nobels fredspris tillsammans med FN.
Annan var generalsekreterare 2003 när USA invaderade Irak, och försökte förmå USA och Storbritannien, att inte invadera utan FN:s stöd, vilket de ändå gjorde. Han kallade 2004 USA:s ockupation av Irak för "olaglig". I sitt avskedstal på Harry Trumans presidentbibliotek i Independence, Missouri, USA den 11 december 2006 varnade Annan USA för att offra sina demokratiska ideal i kampen mot terrorismen.[4] Han avgick i samband med utredningarna kring korruptionsskandalerna inom FN:s Olja mot mat-programmet.[5]
Annan efterträddes den 1 januari 2007 på posten som FN:s generalsekreterare av Ban Ki-moon från Sydkorea.
Kofi Annan promoverades till hedersdoktor till Carl von Linnés minne vid Uppsala universitets Linnépromotion den 26 maj 2007.[6]
Den 23 februari 2012 utsåg FN och Arabförbundet Kofi Annan till sitt särskilda sändebud till Syrien, med uppgift att försöka se till att de brott mot de mänskliga rättigheterna som pågick i samband med upproret i Syrien skulle upphöra.[7]
Engagemang
I juni 2011 vände sig Kofi Annan tillsammans med flera andra framstående personer i samhället, däribland Nobelpristagaren i litteratur Mario Vargas Llosa och entreprenören Richard Branson, till FN då de menar att kriget mot droger är ett enda stort misslyckande. Bland annat uppmanade de FN följande:
- Att det blir ett slut på kriminaliseringen och stigmatiseringen av personer som nyttjar droger men som inte skadar andra
- Att regeringar uppmuntras att testa legalisering av droger, i första hand marijuana.
- Att kampanjer som riktar sig till unga med budskapen "säg nej till droger" eller "nolltolerans mot droger" slopas, i stället bör andra utbildningsmetoder användas.[8][9]
Familjeliv
Kofi Annan var 1965–1983 gift med nigerianskan Titi Alakija som han fick dottern Ama och sonen Kojo tillsammans med. Han gifte om sig 1984 med svenskan Nane Lagergren, dotter till Gunnar Lagergren och Nina, född von Dardel, samt halvsyster till Raoul Wallenberg.[10] Tillsammans med sin andra hustru var Kofi Annan mycket aktiv i New Yorks sällskapsliv. Genom sitt sociala liv blev Kofi Annan mycket välkänd i New York och fick även äran att i oktober 1999 under en basebollmatch i World Series, då Atlanta Braves mötte New York Yankees, kasta den första bollen (first pitch).[11]
Annan dog 2018 i Bern i Schweiz efter en kort tids sjukdom; han blev 80 år gammal.[12][13][14]
Priser och utmärkelser
- Hedersdoktor vid Sorbonne-universitetet i Paris, 6 november 1998[15]
- Hedersdoktor vid Howard University, 1999
- Hedersdoktor vid Technische Universität Dresden, 26 april 1999
- Kora Awards, 2000
- Fulbright Prize, 2001
Philadelphia Liberty-medaljen, 2001- Nobels fredspris, med Förenta nationerna, 2001[16][17]
- Hedersdoktor vid Brown University, 28 maj 2001[18]
- Hedersdoktor vid Freie Universität Berlin, 13 juli 2001
- Profile in Courage Award, 2002[19]
- Hedersdoktor vid Alcalás universitet, 2002[20]
- Torstein Dales minnepris, med Nane Annan, 2002
- Hedersdoktor vid Zhejiangs universitet, 2002[21]
- Hedersdoktor vid Universitetet i Genève, 7 juni 2002
- Sacharovpriset för tankefrihet, 2003
- Indira Gandhi-priset, 2003
- Fyra friheters-priset - Frihetsmedaljen, 2004
- Hedersdoktor vid Harvard University, 2004[22]
- Hedersdoktor vid Carleton University, 2004
- Hedersdoktor vid universitetet i Gent, 2004
Stort hederstecken i guld med band av Österrikiska republikens förtjänstorden, 2006[23]- Olof Palmepriset, 2006
- Nord-Syd-priset, 2007
Stora ordensbandet av Uppgående solens orden, 2007- Bruno Kreisky-priset, 2007
- Hedersdoktor vid Université de Neuchâtel, 2008[24]
- Freedom Award, 2008[25]
- Dag-Hammarskjöld-Ehrenmedaille, 2009
Storkorset av Isabella den katolskas orden, 2010[26]- Konfucius fredspris, med Yuan Longping, 2012
- Fellow of the Ghana Academy of Arts and Sciences, 2013
Storofficer av Hederslegionen, 2 maj 2013
Ghanas stjärnas orden- Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon
- Hedersdoktor vid University of Notre Dame
- FIFA Order of Merit
Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
Österrikiska republikens förtjänstorden
Godahoppsuddens orden
Monoorden
San Martín Befriarens orden- Annenberg Award for Excellence in Diplomacy
- Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
Republiken Polens förtjänstorden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
Portugals frihetsorden
Isabella den katolskas orden
Storkedja av Portugals frihetsorden[27]
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden- Hedersdoktor vid Universitetet i Ottawa
- Hedersdoktor vid Uppsala universitet
- Hedersdoktor vid Princeton University
Liberias pionjärorden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors
Medalj till minne av Moskvas 850-årsdag- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
- Gottlieb Duttweiler-priset
- Hedersdoktor vid Moskvas statliga institut för internationella relationer[28]
Kenyas gyllene hjärtas orden
Storkorset i Nederländska Lejonorden
O. R. Tambos följeslagares orden- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Rumänska Stjärnans orden
Storkorset för Peruanska Solorden
Första klass av Jaroslav den vises orden- Storkedja av Godahoppsuddens orden
Kazakstans Vänskapsorden, första graden
Första graden av Manasorden
Nobels fredspris
Kofi Annan hade diskuterats som en möjlig kandidat av Nobels fredspris både åren 1999 och 2000 men mottog slutligen priset den 12 oktober 2001. Annan delade priset med Förenta nationerna. När han anlänt till Oslo för att motta priset kommenterade Annan, innan prisutdelningen, bland annat Bush-administrationens planer att invadera Irak i mycket negativa ordalag och påpekade att något sådant inte godkänts av Säkerhetsrådet.[29]
Referenser
Noter
- ^ ”Kofi Annan reported dead in Switzerland” (på engelska). Yen.com.gh - Ghana news.. https://yen.com.gh/114580-kofi-annan-dead.html#114580. Läst 18 augusti 2018.
- ^ ”The Nobel Peace Prize 2001 United Nations, Kofi Annan” (på engelska). Nobelprize.org. Nobel Media AB. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2001/#. Läst 13 november 2012. ”for their work for a better organized and more peaceful world”
- ^ Engelskspråkig Wikipediaartikel om namn i Ghana
- ^ The Secretary-General's Statements Arkiverad 17 december 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”The Verdict on Kofi Annan” (på engelska). https://www.nytimes.com/2005/03/30/opinion/the-verdict-on-kofi-annan.html. Läst 4 december 2018.
- ^ Uppsala universitet - Uppsala universitets hedersdoktorer till Linnés minne Arkiverad 12 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Kofi Annan krissändebud i Syrien”. Helsingborgs dagblad. TT. 24 februari 2012. Arkiverad från originalet den 10 juli 2012. https://archive.is/20120710065047/http://hd.se/utrikes/2012/02/24/kofi-annan-krissandebud-i-syrien-2/. Läst 13 november 2012.
- ^ ”Kofi Annan: Legalisera droger - DN.SE” (på svenska). DN.SE. 3 juni 2011. http://www.dn.se/nyheter/varlden/kofi-annan-legalisera-droger/. Läst 19 augusti 2018.
- ^ ”Global war on drugs 'has failed'” (på brittisk engelska). BBC News. 2 juni 2011. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-13624303. Läst 19 augusti 2018.
- ^ Meryl Gordon (21 maj 2005). [nymag.com/nymetro/news/people/features/11839/index3.html ”No Peace for Kofi - A father’s burden”]. New York Magazine. nymag.com/nymetro/news/people/features/11839/index3.html. Läst 13 november 2012.
- ^ Meisler, Stanley (2007) (på engelska). Kofi Annan - A Man of Peace in a World of War. John Wiley & Sons, Inc. sid. 204. ISBN 0-471-78744-2. Läst 13 november 2012
- ^ ”Kofi Annan, former UN chief, dies at 80”. BBC. https://www.bbc.com/news/world-africa-45232892. Läst 18 augusti 2018.
- ^ ”Former UN chief Kofi Annan dies”. Al-Jazeera. https://www.aljazeera.com/news/2018/08/chief-kofi-annan-dies-180818093156348.html. Läst 18 augusti 2018.
- ^ ”Former UN chief Kofi Annan dies at 80” (på engelska). BBC News. 18 augusti 2018. https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-45232892. Läst 18 augusti 2018.
- ^ Journal officiel de la République française, 6 november 1998, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.brown.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.jfklibrary.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uah.es .[källa från Wikidata]
- ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.harvard.edu , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Österrikes parlament (red.), Anfragebeantwortung 10542/AB XXIV. GP, 23 april 2012, s. 1767.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unine.ch .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.theaustralian.com.au , läst: 17 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2010-1434.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ Honorary Doctorates (på engelska), Moskvas statliga institut för internationella relationer, läs online, läst: 29 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Meisler, Stanley (2007) (på engelska). Kofi Annan - A Man of Peace in a World of War. John Wiley & Sons, Inc. sid. 209 samt 212. ISBN 0-471-78744-2. Läst 13 november 2012
Källor
- Nationalencyklopedin - Kofi Annan
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kofi Annan.
Wikiquote på engelska har citat relaterade till Kofi Annan.
|
