The US FDA’s proposed rule on laboratory-developed tests: Impacts on clinical laboratory testing
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Augustus (latin "den upphöjde", plural augusti) var en romersk titel. Den feminina formen är Augusta.
Augustus var ursprungligen ett hedernamn som Gaius Julius Caesar Octavianus erhöll av senaten. Under republikansk tid hade namnet haft religiösa övertoner, och ansågs därför passa Octavianus i rollen som "oövervinnelig fredsbringare". Namnet kom att bli en titel för alla efterföljande romerska kejsare (utom Vitellius), och till skillnad från imperator och caesar aldrig för några andra i kejserliga familjen. Under tetrarkin som infördes av kejsar Diocletianus användes augustus av de två överkejsarna medan vicekejsarna kallades caesar.
Källor
- Nationalencyklopedins nätupplaga, Augustus
