Knowledge Base Wiki

Ragnar Lodbrok

Legendarisk kung och hjälte från vikingatiden 

"Ragnar Lodbroks död", etsning av Hugo Hamilton 

Sagokung 

Del av	nordisk mytologi
Kön	man
Förnamn	Ragnar
Född	800-talet
Fö­del­sep­lats	Skandinavien
Död	800-talet
Dödsp­lats	Northumbria
Dödad av	Ella av Northumbria
Far	Sigurd Ring
Gift med	Ladgerda, Tora Borgarhjort, Aslög, Svanloga
Barn	Björn Järnsida, Ubbe, Vitsärk, Sigurd Ormiöga, Ivar Benlös, Halvdan Ragnarsson, Rognvald Ragnarsson
Familj	Sköldungaätten, Björn Järnsidas ätt, Ynglingaätten
Sys­sel­sätt­ning	viking
Befatt­ning	kung
Verksam omkring	800-talet
Fö­re­kom­mer i verk	Ragnarssona þáttr, Eddorna, Ragnar Lodbroks saga
Omnämnd som	Ragnarr Sigurðsson, Ragnar Lothbrok, Ragnar Lodbrok

Ragnar Lodbrok (fornnordiska: Ragnarr loðbrók) var, enligt den danske hävdatecknaren Saxo Grammaticus, jarl hos den danske kungen Hårik. Enligt den isländska litteraturen var han emellertid son till en sveakung vid namn Sigurd Ring.

Namnet Lodbrok, som betyder "ludenbrok" eller "luddbrok" (ludenbyxa) – se brokar – fick han enligt sagorna då han till skydd mot en lindorm ska ha burit en särskild sorts vargskinnsbyxor bestrukna med beck för att ettret (ormgiftet) inte skulle skada honom.

Han har framförallt identifierats med en dansk viking (i frankiska krönikor omskriven som Regnerus) som med en flotta på 120 skepp seglade till Frankrike och uppför floden Seine, där han plundrade omgivningarna och belägrade Paris år 845. Staden var skyddad av Karl den skalliges män, men de flydde då danskarna inför deras ögon avrättade fångar och hängde 111 av dem. Belägringen upphörde först sedan Ragnar erbjudits en danagäld, 7 000 pund silver, på den tiden en oerhört stor summa. Det finns en samtida skriftkälla från ett kloster vid Seine som meddelar följande avseende året 845: ”Detta år kom Regner, vikingarnas anförare, med sin flotta och han nådde Paris, och på den heliga påskafton, som är den 28 mars, inträdde han i staden.”

En annan karaktär som identifierats med sagans Ragnar Lodbrok är den svenske konungasonen Ragnar Sigurdsson som besjungs i Brage Boddasons Ragnarsdrapa, vilken möjligen över tid sammanblandats med den danske vikingen och således givit upphov till berättelserna om Ragnar Lodbrok.

Ragnar Lodbrok var enligt Ragnar Lodbroks saga född i Uppland och son till den svenske kungen Sigurd Ring, som även styrde över Danmark. Han börjar sin bana med att i en rustning av ludna skinn döda en lindorm och befria en jungfru vid namn Tora Borgarhjort, dotter till den östgötske kungen (eller jarlen) Herröd. Thora blir mor till sönerna Erik och Agnar. Hon dör emellertid efter en tid och Ragnar trivs därför inte längre hemmavid utan drar ut på härfärder. En av dessa för honom till Norge. Där träffar han på en underbart skön och klok flicka som kallas Kraka men i själva verket heter Aslög och är dotter till sköldmön Brynhilda och kung Sigurd Fafnesbane. Efter att ha återvänt hem återkommer han till Kraka nästa sommar. Då bestäms att hon skall bli hans drottning. Hon är honom ständigt trofast och blir moder till söner och döttrar; Ivar Benlös, Björn Järnsida, Halvdan Vitsärk , Sigurd Ormiöga, Rognvald, Ragnhild , Ålov, Hastein, Radbard

På gamla dar drar Ragnar Lodbrok till England för att på ärofullast möjliga sätt erövra landet, men den engelske kung Ella är på sin vakt, tar honom till fånga och kastar honom i en ormgrop, där den döende vikingen hörs yttra de bevingade orden "Grymta månde grisarna om de visste vad galten lider" (Gnyðja mundu grísir, ef galtar hag vissi). Kung Ella inser då vem fången är och skickar bud till hans söner (se bild) med anbud om mansbot. Tre av sönerna blir då fruktansvärt vreda, utom Ivar som manar dem till besinning. Ella blir då rädd för Ivar men blir snart överfallen av de fyra bröderna förutom Ivar. De saknar dock tillräcklig mankraft och besegras. Då går Ivar och begär mansboten. Han får då ett område som hette Lundunaborg eg. nuvarande London. Dit drar han sig tillbaka och värvar Ellas närmaste män genom rådklokhet och givmildhet. Med dessa och sina bröder anfaller han senare Ella, som smädligen dödas på ett sätt som kallas att rista blodörn.

Efter faderns död delar sönerna upp Norden mellan sig så att bland andra Sigurd Ormiöga får Danmark-Norge och Björn Järnsida får Sverige. Efter dessa två skall sedan de danska och svenska kungarna härstamma. Till den svenska kungaätten skall enligt sagorna bland andra Erik Segersäll och hans son Olof Skötkonung höra.

De medeltida källor som nämner Ragnar är:

• Den Anglosaxiska krönikan, en samling tidiga annaler,
• Bok IX i Gesta Danorum, ett 1200-talsverk av den kristne krönikören Saxo Grammaticus,
• Landnamsboken, innehåller en uppgift om en dotter till Ragnar vid namn Ålöva (fornnordiska Álöfa)

Sagokällor:

• Ragnarsönernas saga (Ragnarssona þáttr), en kort fornaldarsaga,
• Ragnar Lodbroks saga, en fornaldarsaga och följeverk till Völsungasagan,
• Ragnarsdrapa, ett fragmentariskt skaldepoem som skall vara författat av 800-talspoeten Brage den gamle,
• Krákumál, Ragnars dödskväde, ett skaldepoem från 1300-talet.

• I filmen Vikingarna ifrån 1957 figurerar en vikingahövding vid namn Ragnar (spelad av den amerikanske skådespelaren Ernest Borgnine), som är löst baserad på Ragnar Lodbrok.
• I den irländsk-kanadensiska serien Vikings får man följa Ragnar Lodbrok när han är en ung krigare och bonde som sedan blir jarl och till sist kung. Serien framställer Ragnar som norrman och ändrar några familjeband. Modern till Björn Järnsida ändras från Aslög till sköldmön Ladgerda. I serien spelas Ragnar av den australiske skådespelaren Travis Fimmel.
• Den norske musikern Einar Selvik gav 2017 ut singeln "Snake Pit Poetry".^[1] Singeln är sjungen ur Ragnar Lodbroks perspektiv där han begrundar sitt öde i kung Ellas ormgrop. Texten är hämtad ur Ragnar Lodbroks saga.

• Völsungasagan
• Lodbrok – marin lyftkran döpt efter Ragnar Lodbrok
• Lodbrok – skärgårdsfregatt från 1771 döpt efter Ragnar Lodbrok

• Ragnar Lodbrok i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
• Regner Lodbrok i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1925)

• Ulrike Strerath-Bolz, Recension av Studies in "Ragnars saga loðbrókar" and Its Major Scandinavian Analogues av Rory McTurk, Alvíssmál 2 (1993): 118–19.