Type a search term to find related articles by LIMS subject matter experts gathered from the most trusted and dynamic collaboration tools in the laboratory informatics industry.
Datorgenererad grafik på Mars Global Surveyor | |
Status | Inaktiv |
---|---|
Typ | Kretsare |
Organisation | NASA |
NSSDC-ID | 1996-062A[1] |
Uppdragets varaktighet | Till den 5 november, 2006 |
Webbplats | Mars Global Surveyor hem |
Uppskjutning | |
Uppskjutningsplats | Cape Canaveral AFS |
Uppskjutning | 7 november, 1996 (17:00:50 UTC) |
Uppskjutningsfarkost | Delta 7925 |
Omloppsbana runt Mars | |
Gick in i bana | 12 september, 1997 |
Excentricitet | 0.7126 |
Banlutning | 93° |
Omloppstid | 11.64 h |
Apoapsis | 17836 km |
Periapsis | 171.4 km |
Egenskaper | |
Massa | 1030.5 kg |
Effekt | 980 W |
Mars Global Surveyor är en amerikansk rymdfarkost. Den utvecklades av NASA och Jet Propulsion Laboratory och sköts upp i november 1996. Huvuduppgiften var att kartlägga Mars yta. Det primära uppdraget var klart i januari 2001 och sonden utförde ett utökat uppdrag till i november 2006 då kontakten förlorades.
Surveyor är tillverkad av Lockheed Martin i Denver, det är en rektangulär låda med vingar ut på motsatta sidor. Vid uppskjutning vägde den 1060 kg, med största delen av massan koncentrerad till lådan i mitten av farkosten. Centrumet består i själva verket av två mindre lådor där den ena kallas utrustningsmodul och innehåller elektronik, vetenskapliga instrument och datorn 1750A. Den andra modulen, drivningsmodulen, innehåller Surveyors raketmotorer och bränsletankar.[1]
Fem vetenskapliga instrument finns ombord på Mars Global Surveyor.
Surveyor sköts upp från Cape Canaveral AFS den 7 november 1996 ombord på en Delta 7925 raket.[1] Farkosten avverkade de 750 miljoner kilometrarna på 300 dagar och nådde Mars den 12 september 1997.[1]
Då man nådde Mars användes huvudraketen i 22 minuter för att sakta ner farkosten och låta planetens gravitation fånga den i ett omlopp. Till en början gick man i en mycket elliptisk bana som tog 45 timmar att genomföra. Banans perihelium var 262 km ovanför norra hemisfären och aphelium var 54 026 km ovanför södra hemisfären.
Eftersom farkosten kretsade så nära Mars kunde man använda planetens atmosfär till att bromsa upp farten. Efter att ha använt denna tekniken i fyra månader var nu banans högsta punkt bara 450 km. Mellan den 11 oktober och 7 november 1997 tog man upp farkosten ur atmosfären eftersom den ena solpanelen skadats något vid uppskjutningen. Men efter att ha konstaterat att panelen inte var så farligt skadad fortsatte man att bromsa med hjälp av atmosfären.
Efter att återigen ha tagit Surveyor ur atmosfären mellan maj och november 1998 för att ställa farkosten rätt i förhållande till solen, var man i mars 1999 nöjd med inbromsningen. Banans medelhöjd var nu 378 km och omloppen tog två timmar (117,65 minuter).
Eftersom Surveyors bana är nästan cirkulär så har man hela tiden samma avstånd till planetens yta. Banan är dessutom solsynkron och därmed synkroniserad med solen så att man får liknande ljusförhållande hela tiden. Efter varje varv så ser farkosten Mars yta 28,62° åt väster eftersom planeten roterar under den. Efter 7 solar och 88 omlopp så är farkosten tillbaka på nästan samma plats med en förskjutning på 59 km åt öst. Detta innebär att hela ytan täcks.
|