Type a search term to find related articles by LIMS subject matter experts gathered from the most trusted and dynamic collaboration tools in the laboratory informatics industry.
Jord är den blandning av mineraler, lösa avlagringar, gaser, vätskor, levande biomassa och organiskt material som täcker jordens landyta.[1] Läran om jord delas in i pedologi (jordmånslära) och jordartsgeologi och är vetenskaper inom geomorfologin och kvartärgeologin.
Jorden är den del av jordklotets landyta som kallas pedosfären. Detta lagers tjocklek varierar från att helt saknas (som på klipphällar) till att vara så tjockt att man kan bygga bostäder i det (löss). Det lösa jordtäcket och den vittrade berggrunden bildar ihop regoliten.[1]
En jordart beskriver markens innehåll av olika kornstorlekar och halt organiskt material samt kemiska utfällningar.
Exempel:
Jordmån är jord som har förändrats av levande organismer, till exempel maskar, svampar och bakterier, sedan den bildats så att den bildar olika horisonter på olika djup. Förändringen beror på jordarten, klimatet och den biologiska aktiviteten. I Sverige är de två vanligaste jordmånerna podsol och brunjord.
Människan har alltid sett jorden som livgivare. Sedan förhistorisk tid har människor betraktat jorden som ett övernaturligt väsen, se Modergudinna.
Under antiken räknades jord som ett av de fyra elementen som byggde upp allting.[1] Idag kallas dessa de fyra klassiska elementen, och hit räknas förutom jord även vatten, eld och luft.
Jordens motsats är luft.
På latin heter elementen terra, tellus, "jord", aqua, "vatten", ignis, "eld", och aer "luft".
Inom kinesisk filosofi är jord ett av de fem elementen. De andra är trä, eld, metall och vatten. Färgen gul och "mitten" representerar jorden.
När jordbruk blev allmänt, och jord blev en viktig produktionsfaktor, började man betrakta jord som egendom. Jord delas in i fastigheter.
|