Type a search term to find related articles by LIMS subject matter experts gathered from the most trusted and dynamic collaboration tools in the laboratory informatics industry.
 |
Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2020-04) Hjälp gärna Wikipedia med att om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
| Inuktitut | |
| ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ | |
| Talas i |  Kanada |
|---|---|
| Region | Nunavut, Nunavik, Northwest Territories, Nunatsiavut |
| Antal talare | 34 000 (2011)[1] |
| Språkfamilj | Eskimåisk-aleutiska
|
| Inuitisk stavelseskrift | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Nunavut Nunavik Northwest Territories Nunatsiavut |
| Språkmyndighet | Inuit Tapiriit Kanatami och andra lokala institutioner |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | iu |
| ISO 639‐2 | iku |
| ISO 639‐3 | iku – inkluderande kod Individuella koder: ike – Östkanadensisk inuktitutikt – Inuinnaqtun |
| SIL | IKT, IKE |
Inuktitut (inuktitut: ᐃᓄᒃᑎᑐᑦ inuktitut, bokstavligen: ’som inuiterna’) är ett språk eller en samling dialekter som tillhör den eskimåisk-aleutiska språkgruppen[2] som talas norr om trädgränsen i Kanada: Newfoundland och Labrador, Québec och i viss mån i nordöstra Manitoba samt i territorierna Nunavut, Northwest Territories (NWT) och av tradition på Yukons kust mot Norra ishavet. Enligt kanadensisk statistik finns det omkring 40 000 talare av inuktitut[2], varav omkring 200 bor helt eller periodvis utanför de traditionella inuitiska områdena.
Det har status som officiellt språk i Nunavut och Northwest Territories. Det har också rättsligt erkännande i Nunavik – i Québec – mycket tack vare Convention de la Baie-James et du Nord québécois och erkänns i Charte de la langue française som det officiella undervisningsspråket i de inuitiska skoldistrikten i Nunavik. Inuktitut har även en begränsad officiell status i Labrador sedan den federala kanadensiska regeringen och provinsen Newfoundland och Labrador erkänt dess status. För ytterligare information om relationen mellan inuktitut och andra inuitiska språk på Grönland och i Alaska se inuit.
Inuiterna i Northwest Territories kallar sig själva Inuvialuit och lever i första hand i Inuvialuit Settlement Region, den norra delen av Mackenzieflodens delta, Northwest Territories och Yukons arktiska kust, Banksön, en del av Victoriaön och ytterligare några avlägsna och bara periodvis bebodda arktiska öar. De olika språkvarianterna i Northwest Territories brukar ibland kollektivt benämnas inuvialuktun, vilket är en missvisande generalisering. Inuvialuit består av tre distinkta dialekter:
Inuvialuktundialekterna är allvarligt hotade sedan engelska under de senaste åren blivit vardagsspråk i samhällena i NWT. Undersökningar som gjorts ger lite varierande besked men alla ger bilden av att dialekterna inte är livskraftiga. Enligt Inuvialuit Cultural Resource Centre talar bara 10 % av befolkningen någon form av inuktitut och bara 4 % använder språket i hemmet. Statistics Canada folkräkning 2001 ger en något ljusare bild med 765 som uppger sig tala inukitut av en befolkning som uppger sig omfatta 3 905 personer. Med tanke på det stora antalet icke-inuiter som lever i inuvialuitområdena och avsaknaden av en gemensam dialekt bland de återstående talarna, tycks framtiden för inuitspråket i Northwest Territories dyster.
Nunavut upptar geografiskt det största området i den inuitiska världen (Grönlands obeboeliga inre oräknat). Det omfattar stora delar av det kanadensiska fastlandet och ett stort antal öar, ett enormt område som uppdelas av floder och sund, av Hudson Bay och hav som bara fryser periodvis. Föga förvånande finns i detta område en mångfald av dialekter.
I Nunavut finns fyra officiella språk: engelska, franska, inuktikut och inuinnaqtun, men i vilken utsträckning inuktitut och innuinnaqtun ska betraktas som olika språk är omdiskuterat. I praktiken används ofta inuktitut som gruppbeteckning.
Demografiskt är situationen betryggande i Nunavut. 24 000 inuiter bor i territoriet och 80 % talar inuktitut (2001), varav omkring 3 500 uppges vara enspråkiga. Statistik från 2001 visar att, även om andelen talare är något högre i äldre generationer, så har inuktitut slutat minska i Kanada som helhet och språket kan till och med vara på uppåtgående i Nunavut.
I Québec bor uppskattningsvis 10 000 inuiter. Så gott som alla bor i Nunavik, där 90 % av befolkningen enligt folkräkningen 2001 talade inuktitut.
Nunavikdialekten (nanuvimmiutitut) ligger relativt nära sydbaffin, men är inte helt identisk med den. Gränsen mellan Nunavik och Nunavut har gjort att Nunavik har en annan regering och andra utbildningsorgan än de andra inuktitutregionerna. Standardiseringen av Nunavikdialekten har gjort den något olik andra former av inuktitut. Inuktitut kallas på denna dialekt inuttitut och ibland även tarramiutut eller taqramiutut.
Nunatsiavutdialekten (nunatsiavummiutut, i officiella handlingar ofta kallad labradorimiutut) talades ursprungligen över hela norra Labrador. Den har ett eget skriftsystem som skapades av herrnhutistmissionärer från Grönland på 1760-talet. Denna egenhet och det relativt isolerade läge som Nunatsiavut har gentemot andra inuitiska samhällen har gjort att det blivit en egen dialekt med en egen litterär tradition. Nunatsiavummiut kallar sitt språk inuttut.
I Nunatsiavut bor enligt egen uppgift fler än 4 000 invånare med inuitisk härkomst, men bara 550 uppgav inuktitut som modersmål vid folkräkningen 2001, de flesta boende i Nain. I Labrador är alltså inuktitut ett hotat språk.
En separat Nunatsiavutdialekt som ska ligga betydligt närmare de västra inuktitutdialekterna talades kring Rigolet. Enligt en nyhetsuppgift hade dialekten bara tre äldre talare 1999. [1]
De östkanadensiska inuktitutdialekterna har femton konsonanter och tre vokaler (som kan vara långa eller korta). Konsonanterna har fem artikulationsställen: bilabial, alveolar, palatal, velar och uvular; samt tre artikulationssätt: tonlös klusil, tonande approximanter och nasaler samt ytterligare två ljud - tonlösa frikativor.
Natsalingmiutut har ytterligare en konsonant /ɟ/, ett rudiment av de retroflexa konsonanter som fanns i förinuitiska. Inuinnaqtun har en konsonant färre, då distinktionen mellan /s/ och /ɬ/ ej längre upprätthålls, utan dessa realiseras båda som /h/. Inuktitutdialekterna har uteslutande tre vokaler, men vokallängd är distinktiv. Innujingajut, den standardiserade latinska transkriberingsformen i Nunavut, skriver långa vokaler med dubbel vokal.
| Vokaler | |||
|---|---|---|---|
| IPA | inuujingajut | Allofoner | |
| Kort öppen främre orundad | /a/ | a | |
| Lång öppen främre orundad | /a:/ | aa | |
| Kort sluten främre orundad | /i/ | i | [e], [ɛ] |
| Lång sluten främre orundad | /i:/ | ii | |
| Kort sluten bakre rundad | /u/ | u | [o], [ɔ] |
| Lång sluten bakre rundad | /u:/ | uu | |
| Konsonanter ({inuujingajut} och /IPA/) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Labial | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Noter | |
| Tonlös klusil | {p} /p/ | {t} /t/ | {k} /k/ | {q} /q/ |
| |
| Tonlös frikativa | {s} /s/ {ł} /ɬ/ ({h} /h/) |
| ||||
| Tonande | {v} /v/ | {l} /l/ | {j} /j/ ({j} /ɟ/) |
{g} /g/ | {r} /ʁ/ |
|
| Nasal | {m} /m/ | {n} /n/ | {ng} /ŋ/ |
| ||
Inuktitut, liksom andra agglutinerande eskimåisk-aleutiska språk, har ett rikt morfologiskt system där en serie olika morfem kan läggas till en ordstam. Alla ord inleds med ordstammen, som även kallas för rotmorfem, till vilket andra morfem, så kallade suffix, läggs. Inuktitut har hundratals suffix, vissa dialekter så många som 700. Dessa suffix har dock en mycket enhetlig form, i motsats till de böjningsformer som uppträder i flekterande språk som till exempel svenska.
Inukitut kan skrivas på flera olika sätt, beroende såväl på dialektala och regionala skillnader som på historiska och politiska faktorer.
De första som skrev på inuktitut var några herrnhutismmissionärer, vilka utvecklade ett skriftspråk med latinska bokstäver för språkvarianter på Grönland och i Labrador, bl.a. användes tecknet ĸ. På Grönland har skriften på senare tid genomgått en omfattande omarbetning, vilket gör att denna skrift numera enbart används i Nunatsiavummiutut på Labrador. De flesta inuktituttalare i Nunavut och Nunavik använder idag en inuitisk stavelseskrift baserad på Kanadas inhemska skriftsystem.
I Northwest Territories och de västra delarna av Nunavut används inuinnagtun, ett skriftsystem med latinska bokstäver, som skapades av de missionärer som verkade i området i slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Den inuktitutska stavelseskriften i Kanada utgår från creeindianernas stavelseskrift som skapades av missionären James Evans. Den skrift som används idag antogs av det Inuitiska kulturinstitutet i Kanada på 1970-talet. Inuiterna i Alaska, Inuvialuit, inuinnagtuntalare och inuiterna på Grönland och i Labrador använder det latinska alfabetet, även om det anpassats efter deras behov på olika sätt.
Även om inuiternas skriftsystem av tradition kallas för en stavelseskrift, så klassificerar somliga det som en abugida, det vill säga ett skriftsystem där många stavelser med samma inledande konsonant har glyfer med gemensam konsonantbas med olika alternationer för att representera stavelsens vokal.
Alla tecken i inuktitutskriften finns i Unicodes Unified Canadian Aboriginal Syllabics character table.
 |
Wikipedia har en upplaga på Inuktitut. |
LIMS forum content by LIMS forum members is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International License. Based on a work at www.limsforum.com.
