Knowledge Base Wiki

Ej att förväxla med botanikern Magnus Fries.

Elias Magnus Fries
Elias Fries
Född	Elias Magnus Fries 15 augusti 1794 Femsjö församling[1][2], Sverige
Död	8 februari 1878 (83 år) Uppsala församling[1][3], Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård[4][5] kartor
Nationalitet	svensk
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Lunds universitet
Sysselsättning	Botaniker, pteridolog, bryolog och mykolog
Befattning
Professor
Arbetsgivare	Uppsala universitet
Barn	Thore M. Fries Robert Fries
Föräldrar	Theodor Fries[6]
Utmärkelser
Utländsk ledamot av Royal Society (1875)[7] Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Fellow of the Linnean Society of London Hedersdoktor vid Lunds universitet
Redigera Wikidata

Elias Magnus Fries, född den 15 augusti 1794 i Femsjö, död den 8 februari 1878 i Uppsala, var en svensk botaniker och mykolog. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Utöver mykologi intresserade han sig särskilt för alger, fröväxter och ormbunksväxter.^[8]

Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838.

Han är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade "Eliassläkten", härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet "Frijs" kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – "Fris", "Friese", "Frijs eller "Fries".

Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.^[9] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863.^[9] Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen.^[9] Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet.^[9]

Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet.

Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.

Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation.

Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Kristina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Kristina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala.

• Novitiæ floræ svecicæ (1814–24, ny upplaga 1828)
• Observationes mycologicæ (1815–18)
• Flora hallandica (1817–18)
• Systema mycologicum (3 band, 1821–29)
• Stirpes agri femsionensis (1825–27)
• Elenchus fungorum (1828)
• Lichenographia europæa reformata (1831)
• Flora scanica (1835–37)
• Epicrisis systematis mycologici (1836–38, ny upplaga 1874)
• Botaniska utflygter (3 band, 1843–64)
• Summa vegetabilium Scandinaviæ (1846–49)
• Symbolae ad historiam Hieraciorum (1847)
• Monographia Hymenomycetum Sueciæ (2 band, 1857–63)
• Sveriges ätliga och giftiga svampar (1860–66)
• Epicrisis generis Hieraciorum (1862)
• Icones selectæ Hymenomycentum (1867–84)
• Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen (1880)

• Theodor (Thore) Magnus Elias (1832–1913), professor i botanik vid Uppsala universitet från 1859. Gift med Gustava Katarina Anjou (1844–1927).
• Elias Petrus (1834–1858). Fil mag i mykologi och en skicklig svamptecknare, 70 stycken av hans planscher finns bevarade i Uppsala.
• Sara (Sally) Lovisa Ulrika (1836–1905). Gift med Carl Robert Stellan Mörner (1833–1875).
• Johan Otto (1838–1931), lantmätare. Emigrerade till USA 1871, där han skickade mycket växtmaterial till den botaniska institutionen vid Uppsala universitet.
• Oscar Robert (1840–1908), medicine doktor och mykolog. Han gifte sig 9 november 1872^[10] med Sofia Elisabeth Bergman (1853–1895) och har fått ett torg i Göteborg uppkallat efter sig, Doktor Fries Torg (1949).
• Susanna (Sanna) Kristina (1841–1919). Hon tecknade svampar och sju originalplanscher finns kvar i Uppsala. Gift med August Almén (1833–1903).
• Linnéa Johanna (1841–1846).
• Junia Gustava Elisabeth (1845–1906).

Auktorsnamnet Fr. kan användas för Elias Fries i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

• Dr Robert Fries – en minnesskrift, Göteborgs stad 2002
• Göteborgs gatunamn, Greta Baum 2001
• Smålands nations inspektorslängd

• Elias Fries ättlingar www.eliasfries.org
• Elias Fries (1794–1878) hos Litteraturbanken

• Gunnar Eriksson: Elias Fries i Svenskt biografiskt lexikon (1964–1966)
• Elias Fries i ledamotsregistret hos Svenska Akademien