ISO/IEC 17025: History and introduction of concepts
Innehåll
Farmän, från fornnordiska farmaðr, var en term för sjöfarande handelsmän från i huvudsak nuvarande Norden, som for ut på långväga resor till olika marknader under den yngre järnålderns sista period, vilken också kallas vikingatiden.[källa behövs]
Även om nordmän ibland kunde vara vikingar, så var de ej samtidigt farman och viking, de båda termerna ej synonyma. I Egil Skallagrimssons saga står om Bjørn Farman: "Bjørn var farmaður mikill, var stundum í víking, en stundum í kaupferðum": "Björn var stor farman, var stundom i viking och stundom på handelsfärd."[1].
Etymologi
Termen uppträder som farmaðr på en runsten i Askim kirke, Askim sn, Østfold fylke, Norge, med texten Andres prestr, Farmaðr. [2]
Kända farmän
Adjektivet mikill (stor, ansedd) används i isländska sagor ofta i kombination med Farman, vilket kan tolkas som att farmän åtnjöt en hög status i det fornnordiska samhället.[källa behövs]
De isländska sagorna nämner flera farmän, såsom Björn Farman och Vestein Vesteinsson (eller Vesten Vestensson)[3].
Gutasagan omnämner Ormika av Hejnum.
Se även
Referenser
- ^ Egil Skalle-Grimsons Saga, kapitel 26 (från fornisländskan av Albert Ulrik Bååth)
- ^ ”Samnordisk rundatabas”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120330195212/http://www.skaldic.arts.usyd.edu.au/db.php?if=srdb&table=mss&id=19734. Läst 9 oktober 2011.
- ^ Gisle Surssons saga, kapitel 1 (i svensk bearbetning av Albert Ulrik Bååth)
Vidare läsning
- Dick Wase (1998). Farmän, bönder och gotländskt borgerskap:en studie i interna gotländska förhållanden under medeltiden. ISBN 9163068001
|