Informatics Educational Institutions & Programs

1909 – MCMIX 115 år sedan
År 1906 | 1907 | 1908 1909 1910 | 1911 | 1912
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1909 MCMIX
Ab urbe condita	2661
Armeniska kalendern	1358 ԹՎ ՌՅԾԸ
Assyriska kalendern	6659
Bahaikalendern	65–66
Bengaliska kalendern	1316
Berberkalendern	2859
Brittiskt regeringsår	8 Edw. 7 – 9 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2453
Burmesiska kalendern	1271
Bysantinska kalendern	7417–7418
Koptiska kalendern	1625–1626
Erianska kalendern	3075
Etiopiska kalendern	1901–1902
Judiska kalendern	5669–5670
Vikram Samvat	1965–1966
Sakakalendern	1831–1832
Kaliyuga	5010–5011
Holocen kalender	11909
Nri-Igbo	909–910
Persiska kalendern	1287–1288
Muslimska kalendern	1326–1327
Nengō (Japan)	Meiji 42 (明治42年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4242
Minguokalendern	3 före ROC 民前3年
Thailändsk kalender	2452
Unixtid

1909 (MCMIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 1 januari – Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
• 16 januari – Ernest Shackletons expedition hittar den magnetiska sydpolen.^[1]
• 17 januari – Upptäcktsresanden Sven Hedin anländer till Stockholm efter fyra års vistelse i Tibet, och mottas med pompa och ståt ^[2].
• 18 januari – Rådhusrätten i Ronneby dömer socialistagitatorn Kata Dalström till två månaders fängelse för att ha "smädat" Sveriges riksdag i ett fördrag där hon sa "Första kammaren valdes av oxar, får, getter, svin och penningpåsen – då kan ni själva tänka er huruvida representanterna är" ^[3].
• 19 januari – Träsnidaren Axel Petersson, Döderhultarn, får sitt genombrott på en utställning över svenska humorister ^[2].
• 23 januari – USA:s soldater lämnar Kuba ^[4].

• 9 februari – Genom ett tysk-franskt avtal godkänner Tysklands regering den franska överhögheten i Marocko ^[3].
• 10 februari – Rösträtten för män godkänns slutligen av den svenska riksdagen ^[2]. Inkomststrecket på 800 kronor per år slopas men rösträttsåldern höjs från 21 till 24 år.
• 20 februari – Ett futurismens manifest publiceras i franska tidningen "Le Figaro", "en rytande bil är vackrare än Nike från Samothrake" ^[5].
• 24 februari
  • Serbien gör anspråk på Bosnien och Hercegovina. Serbiens premiärminister Stojan Novaković talar om ett Stor-Serbien omfattande Kroatien, Slovenien och Bosnien och Hercegovina ^[3].
  • Halstabletten Läkerol börjar säljas ^[3].

• 3 mars – Konstnärsgruppen De Unga, med bland andra Isaac Grünewald, framträder i en uppmärksammad konstutställning ^[2]. Utställarna är 1909 års män, alla i 20-årsåldern och lärjungar till Matisse ^[6].
• 4 mars
  • Den förre krigsministern William Howard Taft efterträder Theodore Roosevelt som USA:s president.
  • James S. Sherman blir USA:s nye vicepresident.
• 14 mars – Det svenska Riksförbundet mot osedlighet i litteratur, press och bild konstitueras vid ett opinionsmöte i Stockholm ^[3] med målet att höja sedligheten inom alla samhällsklasser ^[6].
• 31 mars – Serbien accepterar österrikisk kontroll över Bosnien-Hercegovina.

• 6 april – Den amerikanske polarforskaren Robert Peary leder en expedition och blir första människa som når Nordpolen ^[3].
• 9 mars – Första dubbeldäckarbussen sätts i trafik i London ^[3].
• 13 april – Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II avsätts efter att hans kontrarevolutionära försök misslyckats. En massaker på armenier i staden Adana är den utlösande faktorn som har fått osmanska regeringen att med överväldigande majoritet ta beslutet. Abd ül-Hamid efterträds av sin bror Mohammed Rechad Effendi som antar namnet Mehmet V.
• 18 april – Jeanne d'Arc blir helgonförklarad.
• 26 april – 5th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i London.
• 30 april – Den första Cortègen (en årligen återkommande karneval) går igenom Göteborg.

• 13 maj – Det första cykelloppet Giro d'Italia startar.
• 18 maj – Premiär för Ryska baletten i Paris med stjärnan Wacław Niżyński ^[3].
• 20 maj – Ungkyrkorörelsens s.k. studentkorståg under parollen "Sveriges folk – ett Guds folk" inleds med en gudstjänst i Uppsala domkyrka.
• 24 maj – Europas nio första nationalparker skapas i Sverige.
• 26 maj
  • Den svenska Regeringsrätten inrättas för att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet ^[6].
  • Pastor Nils Hannerz frikänns av Stockholms konsistorium från anklagelser för avvikelser från kyrkans sanna lära efter att ha förnekat djävulens existens ^[2] vilket markerade kulmen av den s.k. djävulsstriden.

• 4 juni – En konstindustriutställning öppnas i Stockholm, med bland annat "Den vita sommarstaden" på Djurgården, ritad av Ferdinand Boberg ^[6].

• 10 juni – Brittiska fartyget Slavonia blir första att sända nya nödsignalen SOS, med tre korta, tre långa och tre korta morsesignaler ^[3].
• 13 juni – I Sverige införs förbud mot att sälja tobaksvaror på gatan på söndagar ^[2].
• 27 juni – Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm, varvid svenske generalen Otto Beckman blir nedskjuten i Kungsträdgården av 22-årige svenske ungsocialisten Hjalmar Wång. Hjalmar Wång, som sedan tar sitt liv ^[3], tror det är en rysk officer.

• 6 juli – Trafik med järnvägsfärjor Trelleborg–Sassnitz öppnas, så att man kan åka tåg direkt mellan Stockholm och Berlin ^[2]. Färjorna skall gå två turer i vardera riktning per dag.
• 8 juli – Den åttonde internationella tuberkuloskonferensen öppnas i Stockholm, arrangerad av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. 65 % av alla dödsfall bland ungdomar i Sverige mellan 15 och 20 år orsakas av TBC ^[6].
• 14 juli – SAF varslar 80 000 om lockout. LO svarar med varsel om allmän strejk ^[2].
• 19 juli – Hubert Latham gör sitt första försök att flyga över engelska kanalen, men han landar i vattnet 11 miles från Calais.
• 25 juli – Franske ingenjören och flygpionjären Louis Blériot blir, i ett egenkonstruerat monoflygplan med en motor på 25 hästkrafter, den förste som flyger över Engelska kanalen ^[3].
• 29 juli – På Gärdet i Stockholm genomför fransmannen Georges Legagneux (i hemlighet med endast några få invigda som vittnen) den första flygningen i Sverige.

• 2 augusti – Georges Legagneux genomför Sveriges första officiella flygning inför publik, med bland andra kung Gustaf V närvarande.

• 4 augusti – Storstrejk utbryter i Sverige. LO:s landssekretariat uppmanar alla till lugn och besinning under striden ^[3]. 200 000 oorganiserade och 100 000 organiserade arbetare lägger som mest ner arbetet, men konflikten är ett nederlag för fackföreningsrörelsen ^[6]. Sverige är under månaden lamslaget innan en uppgörelse nås.

• 4 september – Storstrejken i Sverige upphör efter uppgörelse ^[2]. Då strejkkassorna börjar sina beslutar LO om återgång till arbetet. Konflikten är ett nederlag för LO, som förlorar hälften av sina medlemmar (186 226 1907 mot 79 926 1911).
• 9 september – Halleys komet avbildas för första gången fotografiskt.
• 15 september – Emilia Fogelklou från Simrishamn blir Sveriges första kvinnliga teologie kandidat ^[2], 31 år gammal ^[3].

• 1 oktober – Den första handelshögskolan i Stockholm öppnas ^[2].
• 9 oktober – Direktören John Hammar får vänstra tummen avsliten, när han öppnar ett paket, innehållande en brevbomb, konstruerad av ingenjören Martin Ekenberg.
• 11 oktober – Sveriges Industriförbund bildas ^[2].
• 15 oktober – Stadsprivilegier för Tidaholm utfärdas, att börja gälla från och med 1 januari 1910.^[7]
• 23 oktober – Sverige tillerkänns Grisbådarna genom internationell skiljedom i tvisten med Norge, som får Sköttegrundet och ön Heia.
• 26 oktober – Generalpresident Hirobumi Ito mördas av en koreansk nationalist. Mordet tas som en intäkt för japansk annektering av Korea.

• 8 november – En inofficiell svensk folkomröstning om allmänt rusdrycksförbud uttrycker kraftigt stöd för ett sådant ^[2]. Arrangör är Sveriges nykterhetssällskaps representantförening ^[6].
• 13 november – Järnbrukslockouten i Sverige upphävs av SAF. Därmed tar den sista resten av storstrejken slut. 26 000 personer står arbetslösa och emigrationen skjuter fart igen, främst till USA och ökar med 100 000 jämfört med föregående år ^[6].

• December
  • Leo Baekeland utvecklar den första plasten, som han enligt sig själv döper till bakelit ^[3].
  • Första elektriska brödrosten börjar säljas i USA ^[3].
  • Edvard Munch målar tavlan Skriet ^[3].
• 10 december – Selma Lagerlöf från Sverige blir första kvinna att få Nobelpriset i litteratur ^[3], samt första svensk att få priset ^[6].
• 17 december – John D. Rockefellers bolag Standard Oil i USA döms för brott mot USA:s antitrustlagar ^[3].
• 22 december – I Sankt Petersburg mördas chefen för tsarens hemliga polis ^[3].
• 31 december – Under året har fyra dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige ^[8].

• Den svenska Vattenfallsstyrelsen bildas för att bygga ut vattenkraften.
• Sverige får sin första naturskyddslag ^[9] och sina första nio nationalparker: Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och Gotska Sandön.
• Zeth "Zäta" Höglund besegrar Per Albin Hansson ordförandevalet i SSU.
• I Sverige införs kommunala mellanskolor, en kommunal form av realskola. Realexamen och flickskoleexamen får i Sverige detta år samma vikt, normalskolekompetens.
• En svensk lag om nattarbetsförbud för kvinnor införs.
• Regeringen avtalar med Svenska Telegrambyrån (SvT) att den får läsa alla utländska telegram, som bedöms som känsliga. SvT får ensamrätt på att sprida officiella meddelanden.
• Föreningen Svenska odlingens vänner bildas för att stärka den svensknationella känslan bland de svensktalande esterna.
• Svenska handelshögskolan i Helsingfors grundas.
• Kooperativa Förbundet (KF) startar sin första egna tillverkning, en margarinfabrik ^[10].
• I Linköping inrättas ett renhållningsverk.
• Den österrikiske biologen Karl Landsteiner upptäcker det moderna system för blodgruppering för vilket han senare erhåller nobelpriset i medicin.
• Kvinnoorganisationen Union française pour le suffrage des femmes bildas.
• Beslutet att skicka spanska trupper till Marocko orsakar kaos i Spanien. Protesterna grundar sig på myndigheternas beslut om inkallelser till värnplikt vilket resulterar i generalstrejker och upplopp. Undantagslagar införs och oppositionella arresteras. Francusici Ferrer, en välkänd opponent avrättas vilket utlöser protester från hela Europa. Spanska premiärministern Maura tvingas avgå och kungen ger Spanska Liberala Partiet i uppdrag att bilda ny regering.
• Stoftet av profeten Báb, som led martyrdöden i Persien den 9 juli 1850, begravs på sluttningen av berget Karmel, där Bahá'i-trons grundare Bahá'u'lláhs son 'Abdúl-Bahá börjat uppföra en gravhelgedom.
• Jose Santos Zelaya president i Nicaragua sedan 1893, försöker skapa en centralamerikansk union genom att aktivt intervenera i grannländernas affärer. Detta ogillas av USA som stöder oppositionen mot Zelaya. När några oppositionella avrättas, däribland två amerikaner, ingriper amerikansk militär och störtar Zelaya.
• Damer förbjuds röka på Berns salonger för att inte misstänkas vara demimonder.^[2]
• Svenska sällskapet för rashygien bildas ^[11].
• Svenske löparen John Svanberg förklaras som icke-amatör då han sålt idrottspriser han vunnit ^[12].
• Johan Alfred Ekelund skriver psalmen Fädernas kyrka ^[13].
• Svenska Bio startar filminspelningar ^[14].
• En T-Ford kostar 5 400 SEK i Sverige ^[15].
• Franske presidenten besöker Sverige ^[16].
• Tyske kejsaren besöker Sverige ^[16]
• Kvinnoorganisationen Schweizerischer Verband für Frauenstimmrecht bildas.
• Rökopiumimport till USA förbjuds ^[17].

• 1 januari – Barry Goldwater, amerikansk politiker.
• 3 januari – Victor Borge, dansk komiker och musiker.
• 5 januari – Prinsessan Ileana av Rumänien.
• 8 januari – José Ferrer, puertoricansk skådespelare.
• 12 januari – Barbro Alving, svensk journalist, känd under pseudonymerna Bang och Kärringen mot strömmen.
• 13 januari – Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, anlade riksdagshusbranden i Berlin 1933 (avrättad).
• 15 januari
  • Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare.
• 16 januari – Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.
• 22 januari
  • Ann Sothern, amerikansk skådespelare.
  • U Thant, diplomat från Myanmar, FN:s tredje generalsekreterare.
• 24 januari – Ann Todd, amerikansk skådespelare.

• 3 februari – Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
• 6 februari – Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
• 7 februari – Hélder Câmara, romersk-katolsk ärkebiskop.
• 8 februari – Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
• 9 februari
  • Carmen Miranda, brasiliansk sångerska och skådespelare.
  • Dean Rusk, amerikansk politiker, utrikesminister 1961–1969.
• 11 februari – Max Baer, tungviktsmästare i boxning.
• 16 februari
  • Dick McDonald – amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948.
  • Ernst Olsson, svensk lantbrukare och politiker (centerpartist).
• 25 februari
  • Tore Alespong, svensk arbetare och trumpetare.
  • Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.

• 1 mars – Lois Moran, amerikansk skådespelare.
• 10 mars – LeRoy Collins, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1955–1961.
• 17 mars – Friedrich Buchardt, tysk SS-officer.
• 18 mars – Ernest Gallo, amerikansk företagsledare och vintillverkare.
• 24 mars – Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.
• 25 mars – Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.
• 28 mars – Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
• 30 mars – John A. Burns, amerikansk demokratisk politiker.

• 4 april – Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.
• 5 april – Albert R. Broccoli, amerikansk filmproducent.
• 11 april – Werner Braune, tysk SS-officer.
• 17 april
  • Alain Poher, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 1969 och 1974.
  • Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.
• 24 april – Hjördis Schymberg, svensk hovsångerska.
• 30 april
  • Juliana av Nederländerna.
  • René Deltgen, tysk skådespelare.

• 2 maj – Olle Björling, svensk konsertsångare (tenor).
• 3 maj – Willy Maria Lundberg, svensk journalist
• 4 maj – Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
• 8 maj – Lennart Bernadotte, greve av Visborg.
• 11 maj – Lyle Boren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1947.
• 15 maj
  • Cale Boggs, amerikansk republikansk politiker.
  • James Mason, amerikansk skådespelare.
  • Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare.
• 27 maj – Astrid Sampe, svensk textilkonstnär.
• 29 maj – Niss Oskar Jonsson, svensk företagare, grundare av JOFA.
• 30 maj – Benny Goodman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.

• 2 juni – Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 3 juni – Ernst vom Rath, tysk diplomat.
• 5 juni – Marion Crawford, skotska, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
• 7 juni – Jessica Tandy, amerikansk skådespelare.
• 10 juni – Märta Dorff, svensk skådespelare.
• 11 juni – Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977–1979.
• 13 juni – E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
• 14 juni – Burl Ives, amerikansk sångare och skådespelare.
• 20 juni – Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare.
• 25 juni – Marguerite Viby, dansk skådespelare.
• 28 juni – Christophe Soglo, president i Dahomey, nuvarande Benin.

• 1 juli – Madge Evans, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 2 juli – Ralph Herseth, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Dakota 1959–1961.
• 3 juli – Earl Butz, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1971–1976.
• 5 juli – Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, utrikesminister.
• 8 juli – Gunnar Heckscher, svensk professor i statsvetenskap, partiledare och ambassadör^[2].
• 9 juli – Sven Jonasson, svensk fotbollsspelare.
• 10 juli – Carl Henrik Nordlander, svensk riksbankschef 1976–1982.
• 12 juli – Bimal Roy, indisk skådespelare.
• 13 juli
  • Einar Andersson, svensk operasångare.
  • Birger Åsander, svensk skådespelare.
• 14 juli – Helen Schucman, grundare av "A Course In Miracles".
• 19 juli – Carl Gustaf von Rosen, svensk flygare^[2].
• 24 juli
  • Carl-Adam Nycop, svensk journalist och författare (Se) och Expressen^[2].
  • Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
• 30 juli – C. Northcote Parkinson, brittisk historiker och författare – Parkinsons lag.

• 12 augusti – Franz Six, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 13 augusti – Tristam Coffin, amerikansk skådespelare.
• 15 augusti – Åke Uppström, svensk skådespelare.
• 20 augusti – André Morell, brittisk skådespelare.
• 21 augusti – C. Douglas Dillon, amerikansk politiker och diplomat, USA:s finansminister 1961–1965.
• 26 augusti – Jim Davis, amerikansk skådespelare.

• 1 september – Aina Rosén, svensk skådespelare.
• 6 september
  • Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
  • Armas Sastamoinen, svensk journalist.
• 7 september – Elia Kazan, amerikansk regissör.
• 9 september – Theodor Olsson, svensk kompositör och musiker (fiol).
• 13 september – Sam DeStefano, amerikansk gangster.
• 14 september – Lennart Geijer, svensk politiker och jurist.
• 18 september
  • Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare.
  • Lindorm Liljefors, svensk konstnär.
  • Tage Thiel, svensk författare och översättare.
• 19 september
  • Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.
  • Carl Reinholdz, svensk skådespelare och sångare.
• 21 september
  • Berta Hall, svensk skådespelare.
  • Kwame Nkrumah, ghanansk politiker.
• 22 september – Per G. Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.

• 2 oktober – Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
• 8 oktober – Piotr Jaroszewicz, polsk militär och politiker.
• 9 oktober – Jacques Tati, fransk skådespelare.
• 13 oktober – Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
• 14 oktober – Bernd Rosemeyer, tysk racerförare.
• 21 oktober – Heinrich Bleichrodt, tysk ubåtsbefälhavare.
• 28 oktober – Francis Bacon, brittisk målare.

• 3 november – Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
• 5 november – Palle Brunius, svensk skådespelare.
• 13 november – Gunnar Björnstrand, svensk skådespelare.
• 16 november – Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
• 18 november – Johnny Mercer, amerikansk textskrivare till populärmusik.
• 20 november
  • Alan Bible, amerikansk demokratisk politiker, senator 1954–1974.
  • Georg Løkkeberg, norsk skådespelare.

• 7 december – Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman.^[18]
• 9 december – Douglas Fairbanks jr., amerikansk skådespelare.
• 11 december – Fred Andrew Seaton, amerikansk republikansk politiker.
• 18 december – Peter Höglund, svensk skådespelare.
• 21 december – George Wildman Ball, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1968.
• 22 december – Patricia Hayes, brittisk skådespelare.
• 25 december – Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.

• 1 januari – Ivar Arosenius, 30, svensk konstnär ^[2].
• 10 januari – John Conness, 87, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.
• 14 januari – Arthur William à Beckett, 64, brittisk journalist och författare.
• 15 januari – Eva Bonnier, 51, svensk konstnär.
• 22 januari – Emil Erlenmeyer, 83, tysk kemist.

• 17 februari – Geronimo, 79, amerikansk indianhövding, apache.
• 21 februari – Hjalmar Palmstierna, 72, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.

• 4 mars – Alexandre Louis Marie Charpentier, 52, fransk bildhuggare och medaljgravör.
• 17 mars – William Robert Taylor, 88, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.

• 10 april – Algernon Swinburne, 72, brittisk poet.
• 13 april – Henrik Tore Cedergren, 55, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
• 20 april
  • Abdul Karim, 46, indisk muslimsk betjänt hos drottning Viktoria av Storbritannien.
  • Edward Salomon, 80, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.
• 21 april – David Turpie, 80, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.
• 28 april – Frederick Holbrook, 96, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.

• 4 maj – Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.
• 6 maj – Fanny Cerrito, 91, italiensk ballerina och koreograf.
• 15 maj – Kapten Hans Andersson, den siste överlevande av besättningen på John Ericssons Monitor i striden mot Merrimac 1862.
• 18 maj – Isaac Albéniz, 48, spansk tonsättare och pianist.
• 24 maj – Karl Henrik Karlsson, 53, svensk medeltidshistoriker.

• 24 juni – Aleksandr Polovtsov, 77, rysk politiker och historiker.

• 9 juli – George Frederick Samuel Robinson, 81, brittisk statsman.
• 11 juli – Simon Newcomb, 74, amerikansk astronom och matematiker.

• 10 augusti – Arvid Kempe, 54, svensk lektor och politiker (liberal).
• 18 augusti – Axel Otto Lindfors, 56, svensk läkare, universitetslärare och författare.

• 7 september – John Wigforss, 36, svensk författare, journalist och tidningsman.

• 19 oktober – Cesare Lombroso, 73, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
• 21 oktober – Martin N. Johnson, 59, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.
• 26 oktober – Hirobumi Ito, 68, japansk statsman, generalpresident (mördad).

• 21 november – Peder Severin Krøyer, 58, dansk konstnär.

• 17 december – Leopold II, 74, belgiens kung 1865–1909.
• 20 december – William A. Harris, 68, amerikansk politiker, senator 1897–1903.

• Fysik
  • Guglielmo Marconi, Italien
  • Ferdinand Braun, Tyskland
• Kemi – Wilhelm Ostwald, Tyskland
• Medicin – Theodor Kocher, Schweiz
• Litteratur – Selma Lagerlöf, Sverige
• Fred
  • Auguste Beernaert, Belgien
  • Paul Henri d'Estournelles de Constant

• Wikimedia Commons har media som rör 1909.
  Bilder & media