Histopathology image classification: Highlighting the gap between manual analysis and AI automation

Adrien-Marie Legendre
	Adrien-Marie Legendre
	Julien-Léopold Boillys karikatyr av Legendre från 1820. Detta är det enda kända porträttet av Legendre.
Född	18 september 1752; Paris
Död	9 januari 1833 (80 år); Paris
Begravd	Auteuils begravningsplats
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	Universitetet i Paris; Collège des Quatre-Nations, 1770
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, författare
Befattning
	President, Franska vetenskapsakademin (1805–1806)
Arbetsgivare	École Militaire (1775–1780); École normale supérieure (1795–); Bureau des Longitudes (1812–); École polytechnique (1816–)
Noterbara verk	Legendrepolynom
Utmärkelser
	Medlem av Royal Society of Edinburgh (1820); Fellow of the American Academy of Arts and Sciences; Riddare av Hederslegionen; Fellow of the Royal Society; Eiffeltornets 72 ingraverade namn
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Adrien-Marie Legendre, född 18 september 1752, död 10 januari 1833 var en fransk matematiker. Han gjorde viktiga framsteg inom statistiken, talteorin, den abstrakta algebran och den matematiska analysen. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Biografi

Legendre blev redan vid unga år professor i matematik vid militärskolan, senare vid École normale i Paris samt 1783 medlem av Franska vetenskapsakademien. För att kontrollera ortsbestämningen för Greenwich och Paris utförde han 1787 i förening med Cassini och Méchain, enligt offentligt uppdrag, mätningen av en breddgrad mellan Dunkerque och Boulogne. Han blev senare medlem av Bureau des longitudes, ledamot på livstid av universitetets styrelse 1808 och examinator i Polytekniska skolan 1816.

Legendre var en framstående matematiker och verksam på flera skilda områden av sin vetenskap. Så utförde han djupgående undersökningar rörande teorin för elliptiska sfäroiders attraktion, framställde en metod för beräknande av kometbanor och bidrog väsentligen till geodesins utveckling. Vid dessa arbeten kom han att behandla även flera viktiga frågor hörande till den rena matematiken, såsom minsta kvadratmetoden, potentialfunktionen och de så kallade klotfunktionerna, vid vilka frågor man delvis har honom att tacka för en första förberedande utredning, fast senare behandlades de utförligare av Laplace.

Företrädesvis bearbetade Legendre dock talteorin och teorin för elliptiska integraler. Inom talteorin, åt vilken han ägnat arbetet La théorie des nombres (1798), upptäckte han ett stort antal satser, bland dem särskilt den fundamentala "reciprocitetslagen för kvadratiska rester". Beträffande teorin för de elliptiska integralerna var Legendre den förste, som systematiserade de av Euler, Landen och Lagrange funna resultaten samt reducerade alla hithörande integraler till tre kanoniska former. Bland de av honom själv angivna satserna kan nämnas multiplikationsteoremet för talet 3, vilket Legendre visade kunna återföras till en dubbel transformation genom substitutionen av en rationell funktion av 3:e graden.

Se även

Referenser

Noter

^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w61c21bk, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0036829 0030866.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лежандр Адриен Мари”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Auteuils begravningsplats, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc..^{[källa från Wikidata]}
^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 116860545, läst: 17 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.toureiffel.paris .^{[källa från Wikidata]}

Allmänna källor

Legendre, Adrien Marie i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Adrien-Marie Legendre.
Bilder & media

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[1eb65237f564dae844a7af8c7bd1a19af764820c-2] SNAC, SNAC Ark-ID: w61c21bk, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[922dc373855af2c9c702f2d1a8912a98d36ee7fc-3] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 0036829 0030866.^{[källa från Wikidata]}

[65fd5d26ff09ea6d315931c84d84d3dd3b67efaa-4] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лежандр Адриен Мари”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[056469539d1fe66fe3a1461a2f08530226a678f5-5] [a b] Auteuils begravningsplats, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[360b17a3a2e068406cf43cb68e379a4577efd49a-6] [a b] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc..^{[källa från Wikidata]}

[77010e35382a015d3da215c5d31bf96bae8cc723-7] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 116860545, läst: 17 juli 2021.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-8] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6ddba9745c61aed5f408b43b8b430b317e2f26a4-9] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}

[d7d6263f5baee1e8d08ece0998713c5ad9051f27-10] äs online, www.toureiffel.paris .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]