FAIR and interactive data graphics from a scientific knowledge graph
| Friuli-Venezia Giulia | |||
| Region i Italien | |||
 Karniska alperna i Friuli-Venezia Giulia
| |||
|
|||
| Land |  Italien
| ||
|---|---|---|---|
| Provinser | Inga sedan 2018 | ||
| Kommuner | 215[1] | ||
| Huvudort | Trieste | ||
| Största stad | Trieste | ||
| Area | 7 932,48 km²[2] | ||
| Folkmängd | 1 197 295 (2022-01-01)[3] | ||
| Befolkningstäthet | 151 invånare/km² | ||
| Regionspresident | Massimiliano Fedriga (2018–) (Lega Nord) | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| ISTAT-kod | 06 | ||
| Geonames | 3176525 | ||
 Karta över Italien med Friuli-Venezia Giulia markerat
| |||
| Webbplats: Officiell webbplats | |||
Friuli-Venezia Giulia (friuliska: Friûl-Vignesie Julie, slovenska: Furlanija-Julijska krajina, tyska: Friaul-Julisch Venetien, svenska: Friulien och Juliska Venetien) är en autonom region i nordöstra Italien vid Adriatiska havet. Huvudort och största stad är Trieste.
Regionen hade cirka 1,20 miljoner invånare (2022),[3] på en yta av 7 932 km².[2] Friuli-Venezia Giulia består av 215 kommuner som ingår i 18 kommunförbund (Unioni Territoriali Intercomunali). Regionen var delad i fyra provinser Gorizia, Pordenone och Trieste som upphörde 2017[4] och Udine som upphörde 2018.[5]
Udine tillföll Italien i Pragfreden 1866 när Kejsardömet Österrike förlorade Kungariket Lombardiet-Venetien. Udine är historiskt en del av Friulien. Gorizia, Gradisca och Trieste blev en del av Italien 1918 när Österrikiska kustlandet annekterades. Den senare delen kallas även Juliska Venetien, ett namn som härstammar från slutet av 1800-talet och baseras på bergskedjan Juliska alperna och indirekt Julius Caesar. Friulien och Juliska Venetien är en av tre provinser som ingår i Le tre Venezie. Efter andra världskriget delades Fria territoriet Trieste 1954 mellan Italien och Jugoslavien, nu Slovenien och Kroatien.
Friuli-Venezia Giulia ligger litet avsides från de vanliga turiststråken. De besökare som hittat vägen till den alpina gränsregionen mot Slovenien (Juliska alperna) kommer på grund av den oförstörda naturen och för det goda köket och de berömda vinerna.
Referenser
- Claudia Piras, Culinaria Italia: Italienska Specialiteter, Könemann, 2004
Noter
- ^ ”Regione Autonoma Friuli Venezia Giulia”. tuttitalia.it. 2016. https://www.tuttitalia.it/friuli-venezia-giulia/. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b] ”Caratteristiche del territorio – Superfici territoriali” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 30 januari 2022.
- ^ [a b] ”Popolazione e famiglie – Popolazione residente al 1° gennaio” (på italienska). dati.istat.it. Istituto Nazionale di Statistica. http://dati.istat.it/. Läst 14 november 2022.
- ^ ”Soppressione delle Province del Friuli Venezia Giulia”. Consiglio regionale del Friuli Venezia Giulia. Arkiverad från originalet den 12 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180112062623/http://www.consiglio.regione.fvg.it/cms/hp/informazioni/0072.html. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Provincia di Udine”. tuttitalia.it. https://www.tuttitalia.it/friuli-venezia-giulia/provincia-di-udine/. Läst 6 april 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Friuli-Venezia Giulia.- Officiell webbplats
| |||||
