Type a search term to find related articles by LIMS subject matter experts gathered from the most trusted and dynamic collaboration tools in the laboratory informatics industry.
Edgar Quinet | |
Född | 17 februari 1803[1][2][3] Bourg-en-Bresse, Frankrike |
---|---|
Död | 27 mars 1875[1][3][4] (72 år) Versailles |
Begravd | Montparnassekyrkogården |
Medborgare i | Frankrike[5] |
Sysselsättning | Språkvetare, journalist, filosof, författare[6], översättare, poet, historiker, politiker[7], professor[8] |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling (1848–1849) | |
Arbetsgivare | Collège de France (1841–1875)[8] |
Maka | Minna More (g. 1834–1851, makas/makes död) Ermiona Asachi (g. 1852–1875, makas/makes död) |
Utmärkelser | |
Riddare av Hederslegionen (1838)[9] | |
Redigera Wikidata |
Edgar Quinet, född 17 februari 1803 i Bourg-en-Bresse, död 27 mars 1875 i Paris, var en fransk historiker, författare och politiker. Han ligger begravd på Montparnassekyrkogården.
Quinet tillbringade ett par av utbildningsåren i Heidelberg och utgav 1827 en tolkning av Herders Ideen, som efterföljdes av en serie artiklar i Revue des deux mondes såsom fortsättning på Mme de Staëls De l'Allemagne. Han hade sina rötter i romantiken och var en bland de livfullaste av de många gestalter på gränsen mellan diktning och vetenskap. Sedan Quinet efter hemkomsten deltagit i en vetenskaplig beskickning till Morea och såsom frukt därav 1830 utgav undersökningar De la Grèce moderne et de ses rapports avec l'antiquité, ägnade han 1830-talet till stor del åt episk-filosofisk diktning.
I början av 1840-talet öppnade Quinet, samtidigt med sin vän Michelet - och delvis i samarbete med denne, ett våldsamt demokratiskt och antiklerikalt härnadståg och publicerade under de närmaste åren många stridsskrifter och måste därför gå i landsflykt 1852 till Belgien och Schweiz, varifrån han kom tillbaka efter 18 år, efter det fransk-tyska kriget. År 1871 invaldes han i Nationalförsamlingen, och tillhörde där den yttersta vänstern och bedrev nu en lika nitisk propaganda mot det nya Tyskland som i sin ungdom för det gamla.